Introduktion
Tanken är att detta inlägg ska ge en mycket översiktlig och förenklad bild av vetenskapen bakom produktionsmodellerna som diskuterats i tidigare inlägg. Produktionssystem som Holistic Intensive Grazing Management (HIGM) och "Polyface farm modellen" har som utgångspunkt ett naturligt ekosystem där markens levande organiska komponenter stimuleras till ökad produktion genom att tillföra solenergi i form av organiskt material. För att förstå hur detta fungerar måste vi först förklara hur marken fungerar som system.

Polyface farm - en översikt

I början av 2009 gjorde GFS ett studiebesök hos ett antal olika lokalproducenter runt om i världen. Vi har länge tänkt att det skulle bli en serie artiklar om hållbar matproduktion. Polyfacefarm i Virginia, USA, känd från Mikael Pollans "Omnivores Dilemma" är den första lokalproducenten i serien.

Polyface farm  tillämpar både gamla och nya idéer. Det holistiska arbetssättet, det vill säga att arbeta med en helhetsyn på produktionssystement snarare än med ett fokus på individuella produktionsgrenar, blir resurseffektivare och mer hållbart,  något som både ekologiska och konventionella producenter kan ta lärdom av. Polyface anser sig vara mer än ekologiska och har ett antal uttalade principer som de följer: 1) Öppenhet - vem som helst ska kunna besöka gården och kika in ladorna; 2) Gräs-baserat - all produktion utgår från .....

Är du intresserad av holistic management som bedrivs på Polyface farm och förespråkas av Allan Savory ? Nu finns en hemsida på FB för alla som är intresserade och vill lära sig mer. Kanske finns det  någon nära dig att samarbeta med. Kolla här http://www.facebook.com/pages/Holistiskt-betesbruk/245609682184417

Stadsnära jordbruk, samodling och andelsjordbruk i olika former är på frammarsch. Den pågående matrevolutionen har redan fått folk att börjar fundera på var maten kommer från och nu verkar det som fler vill ta del i produktionen själva. I en artikel i Jordbiten (3/2011) ges flera exempel: Tillsammansodlingen i Mölndal är en grupp människor som gått samman och arrenderat mark från en före detta handelsträdgård. Medlemmarna jobbar själva i odlingen och får då ta delar av skörden till husbehov, överskottet säljs för att täcka kostnaderna för odlingen. Konceptet, också känt som community supported agriculture, (CSA), har funnits i olika delar av världen sen 90-talet. Det har visat sig vara en både hållbar och konkurrenskraftig företagsmodell. I USA, ytterligheternas land, har CSA etablerat sig som ett alternativ till skräpråvarorna i snabbköpen, som synes av bilden nedan (varje grön triangel är en CSA). Vi på GFS hoppas att Sverige ska följa exemplet.

En annan modell är att konsumenterna ....

Stadsodling är när man utnyttjar annars oanvända ytor i stadsmiljö till att odla. I Göteborg har fastighetskontoret, fastighetsförvaltningen, Kvillebäckskonsortiet och Stadsjord inlett ett samarbete för just stadsodling. På en gammal rivningstomt vid Gustav Dahléngatan har en odling anlagts där både privatpersoner och företagare kan hyra in sig. Det rapporteras (jordbruksaktuellt 17, 2011) att även företag som blomsterbutiker och restauranger har börjat nyttja den här stadsodlingen för att skaffa sig råvaror.

Det är intressant att se hur tanken med ett hållbarare samhälle verkligen börjar slå rot, även bland "vanliga" människor. Det är väl inte långt kvar tills IKEA ska lansera odlingslådan Rune eller balkonglådan Maxi för alla som vill ha lite morötter och sallad på balkongen. Tricket som  konsument i det läget är att kräva en beskrivning av miljöbelastningen som sagda produkt skapar, annars kanske odlingslådan Rune ger betydligt värre påverkan än vanliga morötter i affären. Eller har vi  någon miljömedveten entreprenör där ute som vill börja tillverka produkter som gör det enklare för folk att odla själva? GFS hjälper gärna till med marknadsföringen.

I brist på närliggande stadsodling eller balkonglådor kanske ni får ägna er åt guerilla farming istället, Stadsodlingens extremsport. Här hittar ni ett ställe som inte används och odlar utan tillåtelse. Det kan naturligtvis innebära att ni gör intrång och bryter mot lagen, och se upp så ni planterar er potatis på en dioxin och bly anrikad industritomt. Guerilla farming är kanske inte något att rekommendera, adrenlinkickar till trots, men en liten blomma på någon i övrigt trist jordplätt kan man väl ändå odla upp.

8 portioner/st.

1. Skala och rensa rotfruk......

Veckans recept Vegetariskt

På hösten är rotgrönsakerna som bäst för soppor, grytor och mos. Idag vill vi hålla fram kålroten, en trevlig säsongsvara som vid den här tidpunkten bara brukar kosta några kronor kilot. Kålroten har en fin och mild smak, är rik på c-vitamin och långsamma kolhydrater. I de flesta recept kombineras den med andra rotfrukter som morötter och palsternacka. Man kan också använda den istället för potatis: i en rotsaksgratäng eller ungsstekta rotsaker till exempel.

Här är några enkla recept med kålrot:

Rotmos med lime eller ingefära

Ni behöver: Potatis, kålrot, morätter, ev. palsternacka, några dl buljong. Eventuellt kryddor som limejuice, färsk ingefära, chili, eller vitlök. Dessutom kastrull, potatismosare eller elvisp eller en stor gaffel för att mosa med. Räkna med ca 3 potatisar, 3 morötter, en kålrot till 4 portioner.

Tag lika delar potatis, morötter, och kålrot, eventuellt palsternacka (lika delar volym eller vikt, ej antal). Skala alla rotfrukter och skär upp kålroten så att bitarna blir ungefär lika stora som potatisen. Lägg potatis och kålrot i vatten och koka upp; lägg i morötterna, som är lite mindre, fem minuter senare och låt koka tills alla rotsaker är mjuka, ca 20-25 min. Häll av vattnet och mosa alltihop, späd med buljong till önskad konsistens. Salta och krydda efter  smak.

Vill ni ha en liten extra smaksensation, pröva att blanda i lite limejuice eller riven ingefära. Vitlök och chili ger också andra dimensioner.

Stekta rotsaker

Ni behöver, blandade rotsaker: kålrot, palsternacka, rotselleri, morot, etc, Lök, samt kryddor vitlök, rosmarin. Dessutom en ugn och en plåt eller ugnsfast form.

Sätt ugnen till 200 grader. Skär rotsakerna i ungerfär lika stora stavar eller klyftor, ca 1-1,5 cm tjocka.  Lägg dem formen/plåten, strö på rosmarin, häll olja över och bland så att allt är täckt av olja. Sätt in i ungen och börja strimla löken. Det tar ca 30 minuter för rotsakerna att bli klara men efter ungefär halva tiden kan ni lägga på strimlad lök och hela vitlöksklyftor. Tag ut när rotsakerna är mjuka och har fått en fin gyllenbrun yta.

Här är ett recept på soppa som verkade gott också: http://www.kokaihop.se/recept/tobbes-kramiga-rotfruktssoppa

Sökord: Kålrot, rotsak, palsternacka, rotmos, ungsstekta, rotsaker, höst grönsaker, säsong

Veckans recept Tillbehör, såser och annat

Det verkar iaf expressen tro:

Men ovanligheten till trots framställs bonde som ett framtidsyrke och trendanalytikerna går i spinn när bonden kommer på tal. För lantbruk är det nya svarta. Bondeyrket är "kreddigare" än på länge, alltså det anses vara coolt och häftigt. Lantlivet står som en tydlig kontrast till livsstilen i städerna. I dag bor hälften av jordens befolkning i städer och om tjugo år har den siffran stigit till 60 procent...

http://www.expressen.se/nyheter/1.2583877/nu-trivs-vi-bast-i-oppna-landskap

För inte så länge sedan ansågs höjden av lyx och civilisation att man kunde gå in i en affär och köpa tomater eller jordgubbar mitt i vintern. Men, om man ska vara ärlig, hur goda är de råvarorna egentligen? Det är dags att återupptäcka lyxen av säsongsvaror, råvaror som man får när de är som allra mest mogna och goda. Eller produkter man väntat ett helt år på att de ska dyka upp igen. Till exempel kräftor, det fanns inget bättre än kräftor på kräftpremiären, men hur goda är de nu när de finns i varje frysdisk året runt? Folk serverar dem som förrätt i maj. Därför vill GFS slå ett slag för säsongsvarorna.

Nu är det höst, då har vi alla rotfrukter, äpplen, och kålsorter att se fram emot. Det är också jaktsäsong. Viltkött är ...

Det här är en trevlig plommonchutney med lite drag i. Den passar utmärkt till vildsvin, fläsk, grillat och grytor.

Ingredienser:

1 bit färsk ingefära, ca 50g

1/2 rödlök

1 vitlöksklyfta

1/3 till 1/2 röd chilifrukt

8 plommon

2 msk olja

2 dl vitt vin

2-3 msk honung

1 msk soja

ev en nypa fänkålsfrön och timjan.

Tillagning: Skala och finhacka ingefäran, rödlöken och vitklöken; kärna ur och strimla chilifrukten (om du tar med kärnorna blir det en mkt het chutney); samt kärna ur och dela plommonen. Häll oljan i en varm panna och fräs ingefära, lök och vitlök några minuter utan att de ska ta färg. Häll i vin, honung och plommon halvor. Låt alltsammans sjuda under lock i 10 minuter. Rör därefter i soja och kryddor. Låt sjuda i 10 min till. Låt svalna och servera eller häll i väl rengjord burk. Ett tips är att ta en syltburk i glas och ställa i ugnen i 200 grader i 30 min, häll upp den varma chutneyn direkt och förslut med väl rengjort lock. Nu håller den sig länge i kylen.

Sökord: plommon Chutney sås chili het kryddig tillbehör

Veckans recept Tillbehör, såser och annat